Jag har en kompis som frågade mig för en dag sedan om jag skulle skryta mycket om USA när jag kom hem... Eh? Nej det kommer jag väl inte att göra? Självklart så kommer jag väl att berätta en massa och visa ett ton av bilder, men vem hade inte gjort det lixom? Eller är det att skryta? "Oh, när jag var i USA så var jag i New York 5 gånger! Jag var även i Chicago, som var hur mysigt som helst. Sen tog jag mig en tur till Florida, Miami och Bahamas... Här! Mina scrapbookingalbum!" Visar och berättar genom hela boken vad vi gjorde etc.
  Helt ärligt så tror jag att alla som åker iväg gör så. Det räcker att man åker till Spanien i en vecka, så har man bilder och historier att berätta. Så...  Vad ni än gör här i livet, bry er inte om alla de avundsjuka människor som inte vill höra på era livshistorier, för anledningen till att de reagerar så är förmodligen för att de är besvikna på sig själva som aldrig gjorde något.
Självklart tycker jag det är jobbigt när ett gäng kompisar gjorde något jag inte kunde hänga med på, men jag vill ändå höra och låter dem berätta. Det är ju inte deras fel att jag inte kunde åka? 
Ta inte dagen som den kommer... Planera om du vill få något gjort här i livet! Hade jag bara lalat omkring, hade jag aldrig kommit iväg till USA kan ni tro! :) Vill man något, så ta tag och fixa det och nå ditt mål! We´re ain´t young forever! ;)