Även hur roligt det är att ha besök och hur kul vi har det, så är det ändå skönt när dom äntligen åker hem! Jag menar inget illa, jag saknar Bettina lite redan, men att ha en gäst i två veckor blir lite intensivt. Man kan liksom inte riktigt vara för sig själv så mycket.
Det sista jag sa igår på flygplatsen var: "Vi ses om ett halvår!" Sen fick jag en klump i magen. Usch... 6 månader, sen är jag klar med USA.
Och hur gick det med bagaget då? Vi hade ju tre handbagade och två proppfyllda reseväskor. Ja, ena väskan var det övervikt på, den andra var maxad. De tre överfyllda handbagagen var ett för mycket, men vi lyckades minsan pressa ner allt i de två återstående väskorna.
Jag betalade 55 dollar för min väska och allt var klart. Nu funderar jag bara över huruvida alla mina snappsglas överlevde eller inte. Hade ju  varit lite roligt att ha en hylla med mina fina souvernier på i en framtida lägenhet. :)

Hejdå Bettina! Det var roligt att ha dig här!