Vem var det som sa att man skulle ha hemlängtan i början av sitt au pair år? Jag känner av min hemlängtan först nu, när det snart är dax att åka hem, när jag har varit här aldeled för länge. Känns skönt, för då kommer det att bli trevligare att åka hem. Men jag tror fortfarande att jag kommer att gråta mig igenom security.  

Idag är en solig och varm dag. En bra dag, trots de stängda skolorna och den bortsmälta snön! För idag pratade jag med pappa, Kattis och Yasmin i två timmar. Det kändes som att det var längesedan jag pratade med dem. Jag berättade att jag bestämt hemresedatum, eller tre olika alternativ datum som Cultural Care kommer att välja mellan, och att jag tyvärr kommer att missa Yasmins student. Det är ju lite tåkigt, men jag ska fixa någonting som ersättning ;) Dessutom, hon kommer att ha det så roligt med alla sina kompisar och andra familjemedlemar utan mig!
I alla fall så hade jag en liten önskelista på vad jag vill ha när jag kommer hem, kanelbullar, hemalagade köttbullar, marängswich, lövbiff och svenskt lösgodis. De lovade att de skulle göra sitt bästa! Mamma har redan lovat mig att hon ska göra sina mumsiga grillade biffar när jag kommer hem! Ah! Ge mig svensk sommar! Helst nu!


Jag och Jessica någon gång sommaren -09, de sista veckorna innan jag skulle åka.


Utanför mammas hus. På andra hållet ligger byn, ty ja jag bor i utkanten :) Är det inte fiiint? Det är nästan så att jag kan känna lukten!